Val i Nicaragua (4): ”Kvinnan är en revolutionär faktor. Mannen, ´El Macho´, är en allierad till marknaden”

Nicaragua är enligt internationella organ det sjätte mest jämlika landet i världen sedan sandinisterna vann regeringsmakten 2006. Ett exempel är sandinisternas parlamentsgrupp som till 65 procent består av kvinnor. FOTO: JAIRO CAJINA.

Val i Nicaragua (4):

”Kvinnan är en revolutionär faktor. Mannen, ´El Macho´, är en allierad till marknaden”

Av Dick & Miriam Emanuelsson

Kvinnan i centrum för Nicaraguas folkekonomi

MANAGUA / OKTOBER 2016 / I det fjärde och sista avsnittet i Latinamerikareportrarna Dick och Miriam Emanuelssons reportageresa till Nicaragua talar de med sandinisternas ideolog och presidentrådgivaren Orlando Nuñez om hur kvinnan ställs och ställer sig i centrum för den framväxande folkekonomin.

Video: https://youtu.be/ivVW0al_U2k

Att inte tala med Orlando Nuñez om det framgångsrika programmet Noll Hunger är att begå ett journalistiskt självmord.

Orlando Nuñez, ekonom och presidentrådgivare. FOTO: MIRIAM EMNAUELSSON.

– Till skillnad mot Brasiliens ”Noll Hunger” är inte alltid kapital ett produktivt program. I Brasilien delades pengar ut till de fattiga för att konsumera. Brasilien ville öka efterfrågan. Nicaragua valde en annan strategi. Den produktiva bonusen för att skapa förnödenheter som en del av det nationella självförsörjningsprogrammet handlade om att ge folket kapital. Inte pengar. För pengarna kan konsumeras.

– I Nicaragua delade vi ut ett fast kapital i form av en ko, en sugga, hönor, en tupp, grödor med mera och vi gav det till den producerande kvinnan i familjen, inte mannen. Det vi gav kvinnan reproducerar sig, så som kon och grisen. Och vi hade ett klart budskap och det var att inte se mottagarna som ”fattiga”, trots att de är fattiga. För kyrkan ser de fattiga som ett subjekt och säger alltid att den ”fattige kommer till himlen och den rike till helvetet”. Om du behandlar den fattige som fattig måste du ge hen pengar för att köpa mjölk eller ge hen mjölk. Det revolutionära i den nicaraguanska modellen för ”Noll Hunger” var att se den fattige inte som fattig utan som en producent, som en ny ekonomisk klass.

Projektet som ställde bondkvinnorna i centrum, "Noll Hunger", blev en stor framgång och byggde på kvinnornas kreativitet och ansvar för den egna familjen. FOTO: JAIRO CAJINA.

I STÄDERNA VAR MOTSVARIGHETEN till ”Noll Hunger” stöd till produktiva mikroprojekt som kvinnorna som producenter ansvarade för.

– Det är den sandinistiska revolutionens budskap, säger Nuñez, behandla de fattiga inte som fattiga utan som ekonomiska subjekt. Förstår vi inte det så är det ute med revolutionen. För den görs alltid nerifrån, tillägger han bestämt.

Nuñez menar att bara denna nya producerande klass som bönderna, fiskarna och hantverkarna är kapabla att skapa en nationell självförsörjning i form av mat och förnödenheter.

– Det nationella borgerskapet är inte kapabla att axla denna uppgift. Tvärtom. Det är bara en ny ekonomisk klass som klarar den uppgiften i form av småproducenter organiserade i kooperativ.

KVINNAN STÅR I CENTRUM FÖR PROJEKTET och Nuñez blir smått lyrisk när han talar om de framgångar som de nicaraguanska kvinnorna har haft sedan projektet inleddes.

– Ett centralt element i ”Noll Hunger” är det förtroendekapital som kvinnan har. För mannen, ”El Macho”, är en allierad till marknaden. ”El Macho” är den lilla härskande och dominerande klassen inom familjen. Kvinnan och hennes familj är Folket. Mannen är Chefen, förmannen, Marknadens instrument. Ger du honom pengar så söker han hitta en väg för att göra affärer. För han tror inte på produktionen av mat, förnödenheter utan han tror på `Buisness´. Och han förlorar nästan undantagslöst. Han har för vana att konsumera alkohol eller droger och han saknar solidariteten som kvinnan har. Om vi därför vill skapa en Solidarisk Ekonomi måste vi ställa kvinnan i centrum.

"Hon förvandlar sitt blod till mjölk som hon ger sina barn. Hennes kropp är som Jesus´, vi ser att hon ger sin kropp och blod till sina barn. Resten är symboliskt". FOTO: CESAR PEREZ.

Han säger att när projektet och andra program kom upp till debatt krävde feministorganisationerna att kvinnorna skulle ha 30 procent av alla valda platser.

– Vi (FSLN) sa nej, och föreslog i stället 50 procent i val till olika poster i förvaltningarna. I fallet ”Noll Hunger” sa vi ”100 procent”! Vi fick ta emot mycket kritik och vi anklagades för att vara ”för feministiska”. Vi hade tidigare inlett ”Noll Hunger” med män och vi misslyckade. Jag övertygade president Ortega att ställa kvinnorna som ansvariga för projektet och det blev en stor framgång, uppger Nuñez och får något drömskt i blicken.

HAN SÄGER ATT HUNDRA PROCENT av kvinnorna behöll djuren och alla delarna av sitt projekt. Inget såldes, med undantag för de djur som hade reproducerats och där överskottet såldes för att återinvesteras igen och på så sätt förstärka familjeekonomin. För kvinnan ser i första hand till att barnen har föda, mat, säger han.

– Hon är själv ett element. Hon förvandlar sitt blod till mjölk som hon ger sina barn. Hennes kropp är som Jesus´, vi ser att hon ger sin kropp och blod till sina barn. Resten är symboliskt. Just att kvinnan blev den ansvarige var den stora framgången. Över 150.000 kvinnor deltog i projektet vilket gör en miljon nicaraguaner om vi räknar in hela familjen. Kvinnan är en revolutionär faktor. Inte bara kvinnan som har organiserat sig mot våldet inom och utanför familjen, som är oerhört viktigt, visst. Det viktiga är att kvinnan tar sig mer makt, förändrar världen inom familjen, gör sig respekterad genom att hon förfogar över kapitalet medan männen är hennes ”proletärer”.

"Kvinnan är Kaptenen och mannen hennes proletär", beskriver Orlando Nuñez skämtsamt men med en underton av allvar kvinnornas framflyttade positioner i Nicaragua. Men vägen är fortfarande mycket lång till verkliga jämlika förhållanden mellan män och kvinnor. Kampen pågår på alla fronter och börjar inom familjen. FOTO: CESAR PEREZ.

– Mannen kan hämta vatten och mjölka korna medan kvinnan är i huset och administrerar sitt produktionsprojekt. Hon bör vara barnmorskan, inte bara i genustänkande, vilket är det klassiska för feministerna. Hon bör ta den ekonomiska och politiska makten. I Nicaragua säger lagen att minst 50 procent av alla politiska uppdrag ska besättas av kvinnor, inklusive de två presidentposterna.

Och Nicaragua är enligt internationella organ det sjätte mest jämlika landet i världen, där kvinnorna har flyttat fram sina positioner. Ett exempel är sandinisternas parlamentsgrupp som till 65 procent består av kvinnor.

Och den 6 november intar en majoritet av kvinnor sandinistgruppens platser i Nationalförsamlinmgen och vicepresidenten blir en kvinna.